Är det ett krav att vara långsam för att få jobba på Apoteket? torsdag 07 december 2006, klockan 20:41
Var på Apoteket idag för att hämta ut p-piller åt våra katter. Det är alltid en besvikelse att gå dit. Direkt när man kommer in så känns det bra – det är nästan tomt på folk och mitt könummer känns helt klart överkomligt. Men det måste ju ha att göra med att man inte är proffs på att gå dit. Långsammare flöde får man leta efter. Kassörskorna rör sig allt som oftast som om alltihop utspelades under vatten.
Det tog säkert 15 minuter för två kassörskor att sälja medikamenter till två personer. Vad pratar kunderna om? Måste de fråga hur mycket som helst om medicinen? Kan de inte läsa i instruktionerna som följer med? Varför står kassörskorna och stirrar ut i tomma luften ett par minuter innan de trycker fram nästa könummer? Varför står det alltid en extra människa undangömd bakom kassorna bakom någon hylla och gör ingenting? Varför är det inte fred på jorden?
Och slutligen: Varför började kassörskan prata med mig om att man ”ibland när man blir arg tilltalar katten med både för- och efternamn”? Och ”ibland kan det ju hända att grannen heter samma sak som katten och kommer ångandes och undrar varför man ropar på dem”.
Jag ska inte klaga mer på Apoteket nu. Gamlingar tycker säkert att det är bra att det går ”lite lugnt” till. Och det är väl bra om de är noggranna, men jag blir bara så oerhört stressad!

7 december 2006 klockan 20:45
Hahaha. Precis så där är det! Och jag har ju, som du vet, lyckats med konststycket att somna på Apoteket.
8 december 2006 klockan 15:41
Nu är jag ytterst nöjd. Känns skönt att jag inte behöver ge mig ut i skogen och ha ihjäl någon stackars fasan, eller vart tusan man hittar åt en sån! Trevlig helg!
9 december 2006 klockan 08:58
Kära generationsskadade vänner. Ni skulle ha varit med på den tid då livet inte utspelades i superspeed. Ja, det var tider det ;o) Se besöket på apoteket som en tidsresa tllbaka till harmonin. Stora kramar från er gamling!!!