Välpnäsudden söndag 01 juni 2008, klockan 15:28
Var ute från 11 igår till 13 idag och har badat och sovit under bar himmel. Låter som jag? Nej! Jag, Johan och Petter har levt som mycket civiliserade vildar på Välpnäsudden i Storsävarträsk.

Jag är längst ut till höger och flaxar med armarna efter att precis ha doppat mig. Dödligt kallt vatten. Kunde inte andas förrän jag kommit upp på stranden igen. Första doppet på säkert 10 – 15 år.
Kommer att fylla på med mer senare.
Uppdatering…
Pojkarna lurade alltså ut mig på en vindskyddsbyggarhelg mitt ute i ingenstans och eftersom jag är så rädd för att vara ensam så följde jag med. Vi åkte ut och spatserade glada i hågen genom en myr och över stock och sten för att finna vårat mål – en mytomspunnen plats där naturen varit praktiskt taget orörd sedan stenåldersmänniskornas tid.
När vi närmade oss skönjde vi något som oroade oss. Ett dass. Mitt i skogen. Så mitt i skogen så att det inte ledde några stigar dit. Och en cementringsgrill. Vaffan! Kommer det att komma fjortisar hit och supa och förstöra vår naturdyrkarhelg?
Vi bestämde oss för att stanna där trots allt. Det var ju en mycket vacker plats med en massa skog och en naturlig sandstrand. Vi undersökte platsen och upptäckte att dasset faktiskt var en vedbod.
Vi beslöt att skita i vindskyddet då vi kunde sova i vedboden om vädret skulle bli dåligt.
Allt som allt blev det en mycket lyckad kväll. Det var precis vad man behövde när man har huvudet fullt med tankar och stress. De flesta av oss lyckades till och med sova en del. Inte jag. Jag sov ungefär 3 timmar och var för ovanlighetens skull först att stiga upp.











1 juni 2008 klockan 15:53
Fucking idiots!
1 juni 2008 klockan 17:16
[...] med Anders och Petter i helgen.. Vi hade ruskigt tur med vädet, till och med så att det blev badpremiär! Vi hade fått tips om stället av en arbetskamrat och det visade sig ju vara rätt så vackert [...]
1 juni 2008 klockan 21:35
Här har man försökt få badkrukan i vattnet i 11 års tid… och så är det enda som behövs lite kompistryck.
1 juni 2008 klockan 22:11
Kompistryck och kallvatten… Jag måste samla familjen och kalla på hjälp för avprogrammering – måste få min älskade unge ur klorna på den här sekten!!
4 juni 2008 klockan 11:02
Riktigt bra tur… Blir ju alldeles lyrisk och vill tillbaka när jag läser ditt inlägg! Ok att det kanske inte blev fullt så mkt vildmarkskänsla som förväntat, men i gengäld så hade vi ett grymt avslappnade dygn vid strandkanten och brasan! Nästa gång får vi se till att hitta en plats som inte har vedbod och cementringsgrill!
4 juni 2008 klockan 17:37
Men Petter, du vet vad dom säger i Lost? ”The Island won’t let you come alone!” ALL OF YOU HAVE TO GO BACK!!!
7 juni 2008 klockan 19:56
[...] Välpnäsudden [...]