Är det morgon nu? tisdag 03 februari 2009, klockan 00:14
Jag vet inte hur många gånger jag fått berättat för mig om hur odräglig jag var när jag var en lit’n pajk. I ottan började jag gasta och väcka mina oskyldiga föräldrar. ”Är det morgon nu?!”, skrek jag. ”Nej, det är natt”, svarade de, ”Lägg dig och sov”. ”Är det morgon nu då?!”, skränade jag på nytt. Igen och igen och igen tills de stackars trötta människorna var tvugna att ge med sig, ”Ja, det är morgon”. ”Jaaaaaaaa!!!!”.
Fy så dum man ändå har varit. Passa på att sova ut medan du kan ungjävel!
Men nu till min poäng. Jag vill ha varmt och skönt. Att solen börjat göra sig påmind igen känns mest som ett hån, den kryper ju och gömmer sig innan det hunnit bli något. Frestar en under arbetstimmarna för att sedan krypa ned bakom horisonten så fort arbetstid övergår till fritid.
”Är det sommar nu?!”

4 februari 2009 klockan 21:55
Nä det är inte sommar än. Gör som jag : gå i ide:)
5 februari 2009 klockan 00:43
Nää, det är vinter, sov en stund till!
14 februari 2009 klockan 22:08
Krax krax, host, host. Tillåt mig säga: vår bästa tid är nu. Klä på dig människa och gå ut. Ditt naturliga tillstånd som barn var ju uppenbarligen att vilja kliva upp om mornarna. Visa dom som har präglat dig, att du är stor nog att göra som du själv vill nu!
14 februari 2009 klockan 23:01
I alla fall en av dom som präglat mig tycker då om att sova ut