Knäpigt läge måndag 16 november 2009, klockan 20:56

Nu är det gjort. Steg upp i svinottan för att hinna med att duscha med desinficerande tvättsvampar så som jag blivit ordinerad. Traskade iväg till NUS och anmälde mig på ortopedmottagningen.

”Vet du vars du ska nu?”, frågade tanten i receptionen.

”Nä”, svarade jag.

”Du går ut till de beigea hissarna och åker upp till åttonde våningen, sedan tar du av vänster mot käkkirurgi”

”WHAT?!”

Idag var den första dagen som ortopedkirurgerna och käkkirurgerna skulle samsas. Tydligen är ett av problemen på ortopeden att de har för få operationssalar i förhållande till kirurger, och på käkkirurgin står det ofta någon operationssal tom. Låter ju bra att kunna samsas på det viset.

Men, som sagt, det var första dagen som detta skulle testas och jag var bland de första patienterna som det skulle testas på. Hade tid 07:30 och fick vänta till efter 10 innan det bar iväg till själva operationen.

En ensam stackars sjuksyster skulle hålla ordning på allt och alla och hjälpa folk på dass och sätta portar i händerna och bjuda på saft. Rätt virrigt var det. Och lång tid tog det.

Nåväl, efter 10 bar det iväg till operation, jag fick lite lugnande och andas lite i en syrgasmask och sedan sa dom att de skulle ge mig sömnmedel i armen och att det kunde svida lite. Sved gjorde det och jag sa gonatt.

Pang så var klockan efter 12 och jag var vaken igen. Knäet värkte och det snurrade lite i bollen. Vågade nästan inte röra mig. Jag kommer ju ihåg hur det kändes i knäet förra gången jag blev opererad. Inte bra.

Fast förra gången vaknade jag ju med ett ryck och skrek och bölade tills någon snäll människa kom och pumpade mig full med morfin. Det behövdes inte nu. Den här gången gjorde det mer mänskligt ont.

Läkaren kom in och berättade lite om hur opertationen hade gått. Mycket trevlig läkare måste jag säga. Med humor. Det är det inte alla som har. Tydligen var det ganska omfattande broskskador och inte bara på knäskålen som jag trott, utan även på själva knäleden. På ett, tydligen ganska stort område, på höger sida (av vänster knä) saknades det brosk ända in till benet.

Så, de hade skrapat lite och tagit bort skadat brosk och hamrat lite på något vis med någon grej för att stimulera återväxt av brosk. Men de vet inte hur bra det kommer att bli. Man får vänta och se.

Detta är dag 1 på min sjukskrivning och jag är redan less.

Mitt nyopererade knä. Man ser också pilen som läkaren ritat dit för att veta vad som är upp och vad som är ned.

Alla mina goda piller.