Den första April är en av de roligare dagarna på året; man får surfa runt på olika webbsidor och läsa i dagstidningar och försöka lista ut vilka artiklar som är på riktigt och vilka som är på låtsas. Brukar vara ganska enkelt, men ibland går man bet.

Ponera nu att man legat i ide eller bott på månen det senaste året och dimper ned på jordens yta igen idag, onsdagen den första April herrens år tjugohundranio, och ser tidningsrubrikerna. Vad skulle ni gissa på?

”IPRED”, låter skummt det där, ”Haha! Kolla! Dupontén släpar folk inför rätta. Utan polis!”

Mjo, fejk skulle jag nog tro. Ett riktigt dåligt, otroligt och smaklöst aprilskämt. Men icket. Det är alldeles på riktigt, men därmed inte sagt att vi inte är lurade.

SvDs och DNs digitala webbpressar verkar gå varma, och i bloggosfären (fy vilket ofattbart läskigt ord det är) skrivs det hyllmetrar. Läser man i bloggar och i kommentarerna i tidningsartiklarna så verkar det som om majoriteten är mot IPRED. Hur kan den då gå igenom? Vilken typ av demokrati klubbar igenom något så pass allvarligt utan folkets stöd?

Jag har under en tid nu roat mig med att bygga upp en rejäl kundvagn på CDON med film, TV-serier och musik, men jag känner mig djupt skeptisk till att beställa. Jag känner mig alldeles fantastiskt omotiverad att ge pengar till de otrevliga typer som pressat igenom denna lag, och jag funderar allvarligt på att bojkotta allt vad dom heter tills de har skärpt sig och taggat ned. Jag kan lägga mina tusenlappar på något annat istället. Ge mina pengar till någon som inte biter den hand som föder den.

Bojkotta bakåtsträvarna! Köp inga skivor, köp ingen film och, om ni kan hålla er, låt bli att ladda ned. Öppna upp era trådlösa nätverk! Visa dom jävlarna att vi inte ställer upp!

Så; Henrik Pontén m fl; om ni vill ha mina pengar får ni helt enkelt se över era strategier. Jag har ingen större lust att finasiera er privatpolis.

Vänligt men bestämt; far åt helvete.

Så var man på lassa igen. Vid lunch sövdes jag och nu går mitt knä att böja 120 grader istället för 50. Jag har dock inte haft så här ont på länge. Som ett resultat av detta har jag sjukt mycket morfin i kroppen.

När jag fått hit min dator ska jag ta och jiddra lite mer.

Ååå! Jag vill ha en iPhone att blogga med!!

REGLER: Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir “tagna” ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit “tagna” och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

Här kommer mina sex saker.

1. Kommer det en ny läcker teknisk pryl får jag nästan ont i magen om jag inte får köpa eller åtminstone pilla på den.
2. Ju fler människor som samlas runt mig, desto bonnigare pratar jag.
3. Om det är möjligt att vränga något någon säger eller skriver till ett obcent skämt så gör jag det.
4. Ibland skäms jag över att inte vara inläst på ett område som någon pratar om så då låtsas jag istället.
5. Om jag gör något som kan klassas som pinsamt kan jag gräma mig i veckor efteråt.
6. Om någon försöker säga att det finns något som är dåligt med Mac så försvarar jag Apple med näbbar och klor. Även om kritiken stämmer.

Jag utmanar endast fyra icke redan utmanade bloggare; Ace, Heffe, Fredrik och Angmar.

Fick ett mail från en kompis idag om att hon hade ”Taggat” mig på Tagged, en tjänst där man på något vis kan skapa ett nätverk av personer eller något. Jag brukar inte nappa på sådant, men nu gjorde jag det. Det var dumt.

När man blir medlem där så vill den komma åt ens gmail-adressbok. Jag trodde det var för att på något vis integrera Tagged-tjänsten med gmail eller något. Det var det på sätt och vis också. Jag fick upp en lista med några personer som jag hade i min adressbok som redan hade registrerat sig på Tagged och frågade om jag ville lägga till dessa personer i min kompislista. Det är klart jag ville det, så jag klickade på ”Skicka”-knappen.

Det jag inte insåg var att det under detta fanns en lista med hela min adressbok och att Tagged skickade ut en inbjudan till alla. Och då menar jag ALLA. Gmail sparar nämligen undan alla avsändare av inkommande mail och alla jag någonsin skickat ett mail till.

Så jag har alltså, förutom mina vänner, bjudit in Västerbottens läns landsting, SIF, Proffice och en hel massa andra att bli kompisar med mig på Tagged. Osis.

Jag var ju tvungen att förklara mig, så nu har jag skickat ut ännu ett meddelande till hela min adressbok där jag ber om ursäkt. Jag kommer säkert att bli klassad som spam-bot och måsta skaffa en ny epost-adress.

Jag har tidigare skrivit om hur en stor grupp människor har skickat nötter till CBS för att visa sitt missnöje över att TV-serien Jericho lades ned. Nu är det klart! Efter 20 000 kilo nötter har CBS bestämt sig för att producera sju nya avsnitt med möjlighet till fler om nog många tittar.

Motsvarande nästan 400 000 svenska kronor har det köps nötter för. Galet

Här kan ni läsa meddelandet från CBS.

Har tvingat Saga att fara förbi varenda affär i Umeå kommun för att snoka rätt på en påse lökringar. Finns ingenstans. Kollade in OLW:s hemsida, och – jovisst, lökringarna tillverkas inte längre.

Jag skulle ha passat på att äta dem mycket oftare medan de fanns. Ostkrokar kommer ju att finnas i många år till, men lökringarna är ett minne blott

Om ni också vill ha tillbaka lökringarna så skriv hit: konsumentkontakt@olw.se

Uppdatering: Estrellas ”Sommar Ringar” (ja, tydligen måste alla matvaror och liknande särskrivas) har visat sig vara en mycket värdig ersättning för OLWs ”Lök ringar”.

Övertyga Kraft Foods om att Sommarringarna borde få en fast plats i sortimentet!

Drömde i natt att jag fortfarande låg inlagd på lasarettet. Just det var inte så farligt. Jag låg i ett eget rum i källaren alldeles i närheten av ICA-butiken som alla vet ligger där. Ljust och fint var det också. Jag hade dessutom många besökare, så den delen var helt OK.

Problemet kom när jag skrevs ut. Jag lyckades nämligen tappa bort mina kryckor. Hur lätt är det att ta sig någonstans med trasigt knä när man inte har kryckor?! Jag lyckades halta mig till bilen till slut, men alla var väldigt tveksamma till att leta rätt på mina kryckor åt mig. Jag hann bli riktigt upprörd innan jag vaknade.

Det finns (fanns?) en TV-serie vid namn Jericho som har sänts av CBS. I det sista avsnittet trappas ett krig upp mellan två grannstäder och huvudpersonen, Jake, får ett ultimatum av den andra sidans ledare. Jake vill inte ställa upp på detta och utbrister ”NUTS!” varefter bilden blir svart och eftertexterna börjar rulla till smattret av gevärskulor.

Det var slutet på säsong 1 och CBS har beslutat sig för att inte producera någon andra säsong. Fansen rasar! Fans över hela världen har börjat skicka nötter till CBS, och det är inga små mängder. En stor del har gått via sajten NutsOnline och hittills har folk skickat nötter för motsvarande drygt 70 000 SEK. Det är 3 500 kg nötter. Helt otroligt. Hur kan CBS låta bli att lyssna på detta?

Uppdatering: Jericho kommer tillbaka! Läs mer här.

Jag måste nästan börja posta alla bra/roliga/tokiga länkar jag ramlar över. Jag gör det idag i alla fall. Jag börjar med bloggen Katastrofala omslag där en kille (eller tjej) kastar smuts på bland annat olika dansbands skivomslag. Den verkar vara nystartad, och jag hoppas att det kommer fler inlägg.

Använder de samma film-affischer i Vitryssland som i resten av världen? Inte då. Mother Russia skulle aldrig tillåta något sådant. Nedan kan du se affischen till filmen ”50 First Dates” med Adam Sandler och Drew Barrymore. Fortsätt till English Russia för att se fler.

Om du är som jag och gillar bilder på skrot så ska du kolla in Lost America. Många läckra bilder av övergivna platser och föremål. Det mesta är taget nattetid och ljussättningen är ofta intressant.

Slutligen tänkte jag infoga en musikvideo. Låten i sig är väl kanske inte så rolig, men själva videon är ganska läcker. Pixelgrafik uppbyggd av tärningar. Jag är en sucker för sånt. Fujia & Miyagi – Ankle Injuries.